Alpacka garn

Innan jag slutade på ullFORuM spann jag lite garn av alpacka ull. Ullen fick jag av Kerry på Toft Alpacas i England och det var både vit och brun ull. Jag gjorde ett tvåtrådigt handsticknings garn och här kommer bilder på processen i spinneriet och det färdiga garnet.

Ullen efter tvätt.

I kardverket blandade jag ut det bruna med lite vitt för att få ullen att gå så jämt ut och bli så mycket garn som möjligt.

Två färgat i spinnmaskinen är inte en vanlig syn.

Jag tvinnade ihop några av de vita trådarna tillsammans med de bruna i tvinnmaskinen.

Färdigt! :)

Garnet blev jätte mjukt och fint!

 Tror att jag bland annat ska sticka ett par vantar av det, ni får se vad det blir sen. :) 

Projektarbete sista delen

Idag har jag gjort klart det sista av mitt projektarbete. Totalt blev det 6519 gram färdigt garn och 2168 gram kardflor. Det som jag har kvar att göra på arbetet är att skriva en rapport som jag sen ska lämna in till mina handledare Lena och Gunilla.
Men det praktiska är klart nu och det har varit ett roligt och intressant arbetet. Det är inte ofta man får chansen att göra något sånt här och det tycker jag är kul att jag fått. Under arbetet har jag fått visa vad jag har lärt mig under min lärlingstid och jag märker själv att jag lärt mig massor av bra saker och det är jätte roligt!
Här följer lite bilder på de färdiga produkterna. Lite garn, garn och garn! ;)

Alla produkter tillsammans.

Kardflor.

Projektarbete del fem

Idag har vi nästan blivit klara med mitt projektarbete i spinneriet, har lite kvar som vi ska göra klart på måndag. Nu ska jag skriva lite om de sista maskinerna i spinneriet.

Tvinnmaskinen.

I tvinnmaskinen tvinnar man ihop trådarna om man vill ha ett flertrådigt garn. Som mest kan man tvinna ihop fem trådar men i min körning gjorde vi tvåtrådigt garn.  

Tvinnmaskinen.

Konmaskinen.

När man spinner tunnare garner för industri- och maskinstickning då vill stickarna ha garnet uppkört på kon och det gör vi i den här maskinen.

Härveln.

Har man spunnit ett garn för handstickning vill kunderna ha garnet upplindat i härvor och de gör man i den här maskinen.

Det var hela maskinslingan i ullFORuMs spinneri, det är inte så stort men det kan göra mycket olika saker och det är det som är så intressant tycker jag. På måndag kommer bilder på slutprodukterna och lite mer info. :)

Projektarbete del fyra

Här kommer lite fler bilder och förklaringar på maskinerna i spinneriet. Det är inte så lätt att förklara hur allt går till men jag hoppas att ni kanske får ett litet humm på hur det fungerar iallafall. Annars är det bara och fråga om ni undrar något!

Sträckverket.

I sträckverket sträcks förgarnet ut för att fibrerna ska lägga sig pararellt med varandra. Man kan köra förgarnet flera varv genom sträckverket och ju fler varv man kör desså rakare lägger sig fibrerna. Anledningen till att man vill ha fibrerna pararella är att man kan spinna tunnare och starkare garn. Och så sticker det inte ut så mycket fibrer ur garnet när det är färdigt.

 

Spinnmaskinen.

I spinnmaskinen sträcks förgarnet ut till den tjocklek som man vill ha på garnet. Sedan tvinnas fibrerna ihop till en tråd. Jag har berättat tidigare att garnets tjocklek räknas i Nm, det är hur många meter garn går det på ett gram. Det tunnaste garnet som de har spunnit i mini-millen ligger på ca Nm 27 och det tjockaste vi gör är ca Nm 0,6. Så det är väldigt stor spännvidd på vad spinnmaskinen kan göra och det är enkelt att ställa om maskinen från ett garn till ett annat.

Spinnmaskinen.

Bakom spinneriet matas förgarnet ur tunnor.

Spinnmaskinen.

Garnet tvinnas upp på spindlar och sen tar man dem vidare till nästa maskin.

Projektarbete del tre

Den här veckan har vi kört på med mitt projektarbete och idag blev vi klara med det första garnet. :) 
Men det återkommer jag med i ett annat inlägg. Här tänkte jag berätta lite om de första maskinerna i spinneriet och vad som händer med ullen på vägen genom maskinslingan. Imorgon kommer det upp fler bilder och förklaringar på resten av spinneriet.

Plysen.

När ullen är tvättad och torr börjar man med att köra den genom Plysen. Plysens uppgift är att öppna upp staplarna i ullen och sära på fibrerna. Det sitter en trumma inne i maskinen med taggar som drar ur fibrerna ur staplarna och sen flyger ullen in i ett rum bakom maskinen.  

Plysrummet.

I plysrummet ligger alla fibrerna i ett stort moln och här tillsätter man spinnolja på ullen. Det gör man för att fibrerna inte ska blir statiska och ska gå fint igenom resten av spinneriet. Spinnoljan sprayar man på och sen blandar man runt ullen så alla fibrer blir återfettade. När man gjort det får ullen ligga och dra till sig spinnoljan i minst en halvtimme.

Fiberseparatorn.

Fiberseparatorns uppgift är att separara ullens fina och lätta fibrer från skräp och grövre fibrer. Det är centrufugalkraften i maskinens valsar som gör att fibrerna särar på sig. De fina fibrerna går rakt igenom maskinen och skräpet faller ner i en behållare under.

Fiberseparatorn.

I den vita lådan bakom maskinen landar de fina fibrerna som man sen lägger i säck innan det går vidare i spinneriet. Spillet som sorteras ut kan man köra igenom flera varv i fiberseparatorn om man vill. Tex kan ullen från det första varvet (de finaste fibrerna) användas till tunna och kroppsnära garner, varv två kan användas till strumpgarn, varv tre till mattgarn osv.

Kardverket.

Kardverket kardar ullen så den blir helt jämn och producerar antingen kardflor eller förgarn. Förgarnet går sen vidare och spinns till garn, men kardfloret är en färdig produkt. På matarbandet lägger man ut ull som man vägt upp mellan de blå markeringarna. Det gör man för att maskinen ska få rätt mängd fibrer att jobba med och för att få ett jämnt resultat.

Kardverket.

Förgarnet som kommer ur kardverket läggs i tunnor, det finns ett räkneverk som mäter förgarnet och gör att det blir lika många meter i varje tunna.

Projektarbete del två

I fredags sorterade jag och min handledare Lena klart ullen till tvätten. När vi sorterade upptäckte vi att vi inte hade så mycket korta fibrer som vi behövde. Då fick vi göra om planeringen lite och räkna bort det kardgarnsaktiga garnet. Så vi sorterade ut 7 kg blandade fibrer och använde det i körningen istället.  

Sorterings bordet.

När man ska tvätta ullen måste man fördela fibrerna i tvättfacken så det är samma vikt i alla. För att få samma vikt fick jag lägga 1kg långa fibrer i en tvätt påse och dela det med de blandade fibrerna.

Tvättmaskinen och recyclingtanken.

Tvättmaskinen återvinner de två sista sköljvattnen i recyclingtanken och det vattnet går sen in som tvättvatten i nästa tvätt. Tvättmaskinen tar ca 3 timmar på sig och när den är klar centrifugerar man ullen innan den läggs i torken.

Torkrummet.

Projektarbete del ett

Idag har jag börjat mitt projektabrbet på ullFORuM.
Projektarbetet går ut på att jag ska själv planera och ha ansvar för en tvätt på 12 kg råull. Av ullen ska jag sen spinna tre olika garner och göra kardflor.
Det första jag gjorde var att göra en planering och beräkna vad för sorts fiber jag behöver, hur mycket av varje och vilket garn som ska göras. När man gör en planering måste man räkna på hur mycket svinn går åt och ungefär hur mycket som finns kvar och blir rent garn. Jag har räknat med att det blir ca 7 kg färdigt garn och ca 1,5 kg kardflor av 12 kg råull.
Alla moment under körningen ska jag skriva ner tider på, för sen ska jag göra en beräkning på hur mycket hela körningen kostat.

Garnerna som jag ska producera är i tre olika tjocklekar och svårighetsgrader. Man mäter garnets tjocklek i Nm, det är hur många meter garn som går på ett gram. När man läser ett Nm ser man hur tjockt garnet är och hur många trådar som är ihop tvinnade, första siffran är tjockleken och siffran bakom / är hur många trådar garnet har.
Garnerna jag ska spinna är:
Ett grövre handstickningsgarn med ett Nm på 0,6.
Ett handstickningsgarn med Nm 6/2.
Ett industri/maskinstickningsgarn med Nm 12 och ett med Nm 12/2.

Handstickningsgarnet Nm 6/2 ska jag spinna två varianter av, ett som är kardgarnsaktigt och ett som är kamgarnsaktigt.
Kardgarn är garn som är spunnet direkt efter att ullen är kardad, då ligger fibrerna huller om buller inne i garnet och det sticker ut fibrer ur garnet.
Kamgarn är garn där alla fibrer ligger pararella och "kammade". Kamgarn är ofta tunna, har inga fibrer som sticker ut och oftast så vävs det till fina ylletyger och sys till tex herrkostymer.
En av maskinerna i spinneriet är sträckverket och i den kan man sträcka på fibrerna och göra ett garn som inte riktigt är så fint som kamgarn men nästan.
Jag ska alltså göra ett handstickningsgarn 6/2 som har körts genom sträckverket och ett som hoppar över sträckverket och spinns direkt efter det kardas.

När min planering var klar började jag sortera Jämtlandsfårs ull. När man sorterar skriver man först in uppgifter i databasen på gårdsnr, djurid, ullens vikt innan sortering och vikten efter mm. Sen går man igenom fällen och tar bort skräp, dubbelklipp och om fällen är ihop tovad eller missfärgad. Jag längd sorterade också i kort och lång fiber, korta fiber är mellan 4-7 cm lång och långa fiber är 7 cm och längre.
De långa fibrerna ska användas till de tunna garnerna och de korta till de tjockare garnerna.
Jag hann inte sortera klart allt idag utan ska göra klart det imorgon och sen tvätta ullen innan helgen. Då ska ullen få torka över helgen så börjar vi spinna på måndag. 

ullFORuM

Genom Lärlingslotsen fick jag kontakt med ullFORuM i Ås, och jag är lärling där sen 17 januari.
ullFORuM är ett projekt som drivs av JiLU, Jämtlands läns Institut för Landsbygdsutveckling. Kolla in hemsidan ullFORuM
Projektet är inriktat på tre delar:

Avel – ullFORuM driver ett avelsarbete med mål att avla fram en ny ras som kan producera både bra köttmängd och fin ullkvalite. Resultaten har blivit Jämtlandsfåret som är en korsning av Sveafår och Merino.

Spinneri – Projektet köpte hösten 2008 in en maskinanläggning av spinnerimaskiner i miniformat. Så kallat en Mini - Mill (ett gårdsspinneri på svenska), millen är tillverkad och levererat av ett företag i Canada.

Design – Tillsammans med lokala företag har gruppen Design of Jämtland bildats. De har formgivit och tagit fram produkter i ull från Jämtlandfåret. Materialet till Produkterna är framställda i Mini – Millen. Läs mer på Design of Jämtland

Det är i spinneriet som jag är lärling och där har jag fått lära mig dels ullkunskap och att jobba i spinneriet med att producera garn och kardflor. Jag trivs väldigt bra på ullFORuM och jag har fått lära mig mycket där.
Jag ska vara lärling hos ullFORuM till slutet av april och innan dess ska jag göra ett projektarbete. Då ska jag få ha ansvar över alla moment som det tar från sortering av ullen till framställning av färdigt garn. Jag ska även dokumentera alla stegen och göra en kort beskrivning. Jag har tänkt lägga ut det här på bloggen också, så då kommer ni att få en bättre syn på hur spinneriet ser ut och fungerar.